Många av mina nya läsare (och kanske gamla läsare också, vem vet?) undrar säkert vem Leo är. Jag kan presentera honom lite!

Han är min hund. Och min bästa vän! Han är blandras, han har fem raser i sitt blod. Han är 80% chihuahua, 50% dvärgpincher, 50% Charles King Spaniel, 10% White Highwester Terrier och 10% japansk chin. Jag är så in love med honom. Han är helt underbar!

Jag ångrar mig inte för en sekund att jag köpte honom för 3500 spänn den 21 augusti 2011 när jag hämtade honom i Helsingborg med mina kompisar. Vi hade åkt totalt 100 mil dit och tillbaka till Örebro - bara för att hämta Leo. Galet va? Men det var värt det! Vi åkte kl två på natten och var hemma igen kl kvart i åtta på kvällen.

Leo är så go, kelig. Så söt. Så härlig. Så livfull. Så lekfull. Så busig. Så vild. Ja, ni förstår nog varför jag är kär i honom. Han är min lilla teddybjörn! Det går absolut inte att beskriva hur underbar han är, ni måste bara träffa honom personligen för att förstå! Aldrig att jag lämnar mig ifrån honom! Aldrig någonsin! Inte ens om jag träffar nån kille som är allergisk mot hundar. Leo kommer jag alltid att behålla oavsett! Tills döden skiljer oss åt! ♥

-----------------------------------------------------------------------------------------

Och 23 november - 9 december 2011 kommer jag aldrig att glömma! För på den tiden var ALLT ett rent helvete! När jag kom hem från Ullared och ett tag sedan upptäckte jag att något inte stod till rätt med Leos ögon efter en händelse med en kompis cigarett. Men jag trodde att det inte var så farligt, så jag lät det vara. Nästa dag när jag vaknade blev jag skiträdd! Hans ögon var ännu värre. Han knep med ögonen hela tiden och det kom ut vax hela tiden. Och jag var skitledsen också för han var inte sig själv helt plötsligt. Han brukade vilja leka hela tiden och så. Men inte den dagen. Han ville bara vara nära mig hela tiden och han morrade åt katterna så fort de närmde sig honom.

Så jag ringde till en djurklinik och frågade om råd. De tyckte att jag skulle dit med honom direkt så att de skulle kunna undersöka. Så jag åkte dit med Leo. Han blev undersökt. Och herregud, det var en ren plågsam att se honom när de behandlade honom med att ge dropp i båda hans ögon för att kolla om det fanns ett spår av sår från cigratten och sen en spruta i ryggen för att minska smärta. Leo skrek och försökte komma undan genom att bitas. Så de var tvungen att fixa grejen (stavas?) på hans nos så att han inte skulle bitas.

Men det visade sig att cigratten inte var orsaken. Ögonen, eller ögonlockorna rättare sagt, var bara svullna och infekterade. Så jag fick ett recept för att behandla det.

Men efter några dagar blev ögonlockarna ännu värre! Så jag tog honom till veterinären igen och det visade sig att infektionen var mycket allvarlig, allvarligare än de först trodde. Så jag fick nytt recept med starka antibitoka mot infektion i ögonlockorna. En halv tablett två gånger om dagen i tre veckor.

Men knappt tre dagar senare när jag vaknade blev jag skiträdd, verkligen rädd! Jag var vettskrämd! Över bara en natt svullnade hela hans käft upp! Han såg inte ut som min lilla Leo! Han såg verkligen hemsk ut! Som om han blivit grovt misshandlad. Men efter en dag gick det ner lite så jag antog att det nog inte var så allvarligt. Men sen ju längre det gick, desto mer värre såg han ut. Hans läppar blev röda och svullna och han började tappa lite hår runt läpparna och på hakan och han fick äckliga skorpor också på hakan som blödde lite då och då. Och han sov hela dagarna och han åt mindre än vanligt och han lekte inte överhuvudtaget. Så jag ringde till veterinären igen om råd och hon tyckte att jag skulle dit nästa dag på morgonen.

Under natten väntade jag och oroade mig hela tiden. Jag bara ville att klockan skulle vara 08:45! Det resultade i att jag knappt sov nåt alls den natten. Och när klockan äntligen slog 08:45 var det dags för Leo att bli undersökt. Det enda jag bara ville veta den dagen var vad det var som var fel på honom! Kvinnan undersökte honom och sedan skrev hon på papper att jag hade rätt. Det såg allvarligt ut! Efter en stund fick jag äntligen veta den VERKLIGA orsaken! Han hade sjukdom som kallas juremil cellulit (mycket vanligt med valpar mellan 3-6 månader gammal). En sorts hudsjukdom. Men som tur var kunde den botas! Så från och med den dagen och framåt tills nästa besök skulle han få corism behandling som skulle få honom att må bättre, bli mer piggare och kunna äta vanligt. Han skulle äta en corism tablett en gång om dagen tillsammans med antibotika som han fick tidigare.

Och det funkade! Efter bara en tablett blev han sig själv LITE igen, bara lite. Och alltfler dagar gick, blev han lite piggare! Han började äta och dricka vatten vanligt igen. Han kunde promenera lite jämfört med förut då han totalvägrade gå ut, han bara ville ligga och sova hela dagarna. Men trots allt det var han ändå fortfarande inte riktigt sig själv ännu, bara LITE som sagt.

MEN! Sen under det nästa besöket... Hon undersökte Leo och sa att han var bättre och att behandlingen funkade, att jag skulle fortsätta med behandlingen som vanligt tills nästa besök efter julen. Hon frågade sedan hur det gick och om jag hade upptäckt något annat. Jag sa att allt gick bra men för säkerhets skull sa jag till henne att Leo jämt kliade sig i ögonen. Det kanske kunde vara nåt problem? Hon undersökte dem och bara oj! Så hon gick till en annan veterinär för råd. Det visade sig att anledningen till att Leo kliade sig i ögonen var att det var felväxt! Hon tyckte att han skulle opereras i ögonen nu på en gång samma dag. För om vi väntade lite till, så kunde Leo "förlora" ena ögat eller nåt. 3000 kr för det. Så jag åkte hem och Leo stannade kvar på kliniken. De skulle smsa mig om när det var dags att hämta honom.

Tre-fyra timmar senare åkte jag tillbaka för att hämta honom. Och herregud.... jag fick värsta chocken typ så fort jag såg honom! Det var som om opererationen var ett mirakel! För Leo var sig själv helt plötsligt till 100% PROCENT! Som om han aldrig hade varit sjuk egentligen, som om ingenting hade hänt egentligen, som om allt som hänt bara hade varit en hemsk värsta mardröm egetligen! Och gissa vad jag fick veta också? De hade hittat 17 st ögonfransar inne i ena ögat också!!! SJUTTON ST! Det var då ljuset gick upp för mig. Han var inte sig själv och han var sjuk och så, allt på grund av ögonfransarna!

Än idag är Leo fortfarande sig själv, det har han varit sen jul ;) min lilla älskade teddybjörn!

 

Miia

20 april 2012 20:29

Sjukt vad läskigt det låter, hemskt att oroa sig så mycket för sitt älskade husdjur :'( Men skönt att han är sig själv nu :)

Micaela Sundberg

21 april 2012 02:19

Ja, det var det värsta som hänt i mitt liv! Det var väldigt plågsamt att se honom så där sjuk. Men tack och lov att han är frisk och sig själv igen ;)

 

annelllisaa.blogg.se

21 april 2012 11:46

så söt:)

http://www.annellisaa.blogg.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

      Stephenie Plum (Katherine Heigl) saknar både jobb och pengar. Desperat tvingar hon sin kusin Vinnie att anställa henne som prisjägare på hans borgensfirma. Hennes första uppdrag blir att hitta den mordmisstänkte före detta polisen Joe Mor...

Det börjar närma sig till svenska nationella prov nu! Som jag ska ha på torsdag kl 08:30 till 15:00. Svenska B. Jag är jättenervös, må jag säga! Men jag kan och SKA klara det! Jag är ju bäst på svenska än matte och engelska! Så snälla snälla, önska m...

  En still från säsongsavslutningen av The Vampire Diaries säsong 3 ser ni här. På Damon och Rebekah. Som ser riktigt vettskrämda ut. Undrar vad det är som pågår!? Och vem är de rädda för!? Av att bara se den här bilden är jag riktigt rädd nu. Li...

  Filmen handlar om kärlek ifrån Freemans synvinkel. Han ser hur folk blir kära, bland annat Bradley (Greg Kinnear) som efter att hans fru blivit kär i en annan kvinna ska försöka hitta kärleken igen. Man får också följa det unga paret Chloe (Alex...

Waitress handlar om Jenna som jobbar som servitris i en småstad i hjärtat av den amerikanska södern. Hon är känd för sina gudomliga originella pajer och sparar pengar för att en dag kunna lämna sin man Earl (inspirationen bakom pajen "I hate my husb...